Som när Arla kommer och det är som regn efter 7 svåra år. Och torra. Både för hyllornas skull, gapande ensamma och värdelösa, som för min. På förmiddagen när köttet är grillat och brödet är bakat går man mest runt och lallar. Om det inte charkvaror har kommit. Det har dom inte på tisdagar. Då råder det arbetstorka. Inte för att jag inte tycker om lallandet. Lalla är bland det bästa jag vet med att jobba. När inget finns som är akut, men ändå massor för den som ser. Saker som man hittar på som inte är nödvändiga men som gör världen lite vackrare.
På Ica.
Som när regnet kommer och allt blir lite ljusare. Eller som min engelskalärare i gymnasiet sa en gång till oss. Man kan aldrig få för lite av grammatiken.
Annars har det varit torrt idag. Torrt i hjärnan. Torrt i kroppen. Och som gummi.
En annan står och längtar efter vatten. På riktigt vatten. Som porlar fast häftigare. Jag vill ha en liten flod.
Fast inte i källaren.